Historia

Genomgång av och utdrag ur HSBs bostadsrättsförening Bäckahästens protokoll 1938 – 2011. 

Glimtar ur en 75-årig historia.

Föreningen bildades den 14 januari 1937 och registrerades den 20 januari 1937. Inflyttningen i de nybyggda fastigheterna ägde rum den 1 oktober 1937.

Fredagen den 18 mars 1938 hölls det första medlemsmötet i föreningen. Mötet hölls i Kommunala mellanskolan, Fridhemsgatan 1. 87 medlemmar var närvarande och från HSB var arkitekt Sven Wallander och en ombudsman också med. Redogörelse för olika låneformer och betalningsansvar gicks igenom. Arkitekt Wallander fick ta emot synpunkter på de nybyggda lägenheterna. Bäckahästens första styrelse valdes (4 ledamöter och två suppleanter).

KRIGSÅREN

Redan i september 1938 anas det kommande världskriget. Styrelsen förbereder luftvärns- övningar och mörkläggning av förstugor, trappuppgångar och portar. I början av 1939 skall de utsedda luftskyddsombuden gå kurs och luftskyddsmaterial inköps till varje fastighet. I september 1939 uppmanas till sparsamhet med bränsle med anledning av importsvårigheter pga det utbrutna kriget mot Polen då importen av kol för eldning av pannorna sker från detta land. Man planerar för iordningsställande av skyddsrum. Varmvattnet stängs av i två veckor pga bränslebesparing. Luftskyddsövningar med luftskyddsledarna arrangeras och sand för brandskydd inköps.

I början av 1940 diskuteras om anskaffande av splitterskydd vid ev. luftanfall för lägenhetsinnehavarna på nb och 1 trappa. Om inkallade medlemmar inte kan betala avgiften skall de inte sägas upp för avflyttning. Eftersom cykelrummen blir luftskyddsrum måste cykelstall sättas upp på sandplanerna. Inköp av larmanordningar för larm vid luftanfall. Årsmötet 30 maj 1940 senareläggs på kvällen pga svårigheter att få lokal pga mörkläggningen. Under mötet ställs frågor om säkerheten i skyddsrummen. Fullt säkra är endast de skyddsrum som sprängs i urberget. Skyddsrummen avsåg skydd från splitter men att våra betonghus står säkrare än hus som är byggda av tegel. Risk för ras och sammanstörtning är mindre i våra hus

Andra följder av kriget märks i att varmvattnet avstängs vissa perioder, arbete med ransoneringskort och gräsmattan bakom 23an används för vedupplag. Ved behövs för eldning och föreningen måste betala hyra till Stockholm stad för markanvändning. En arbetslös medlem får 50 öre per kubikmeter för att trava levererad ved. En kapklinga inköps. Den som kapar veden fick senare tummen kapad. Riksförsäkringsanstalten beviljade livränta. Gasransonering. Rädda Barnen vädjar om fadderskap för föräldralösa barn. Årsstämman 20 april 1945 inleds med förhoppning att man skall förskonas från kriget i fortsättningen. I juni 1945 säljs skyddsanordningar i skyddsrummen. I maj 1946 beslutas skyddsrummen bli cykelstall igen. Veduppläggningsgräsmattan utanför pannrummet i 23an iordningsställs av Stockholm stad men 1948,men de debiterar 450 kr och 1957-58 rivs de under kriget uppsatta cykelstallen på sandplanerna mellan husen. Träbänkarna från skyddsrummen säljs för 5 kr styck 1959.

UPPVÄRMNING

Pannrummet låg på kortsidan på 23ans södra sida. En väg för bränsleleverans gick upp från Stagneliusvägen, där nu Fortum har placerat ett grönt skjul. Man eldade med kol och koks i början men under kriget var det också med ved pga minskad tilldelning av kol från Statens kolnämnd. I december 1946 vill man hos Kristidsnämnden begära utbyte av ved mot kol. Pga höga oljepriser 1948 fortsatte föreningen att elda med kol. Under 1954 stiger kolpriserna och i december beslutas om övergång från koleldning till oljeeldning. Vid kyla går det år 1 300 liter per dygn. Under 1986 vill man tidigarelägga fjärrvärmeinstallationen eftersom pannorna håller på att gå sönder. I september 1987 är fjärrvärmen installerad. Pannrummet byggs om till föreningens stora lägenhet på 95 m2. Skorstenarna på 23ans tak rivs under renoveringen 1989.

KYLSKÅP

Klagomål på trassel med kylskåp den första tiden. Iskarlen kom med lass av is, som förvarades i sågspån i källaren. Det blev 11 grader bara när isen hade fyllts på. Det var vattenledningsvattnets temperatur och ej luftens som bestämde isbehovet. Iskylaggregaten byts ut mot kylmaskiner under 1950. Under 1965 byts kylskåpen ut mot elektriska kylskåp med möjlighet till isbitar i frysfacket. Elledningar från mätartavla till de nya skåpen dras fram och därmed tas kylskåpsavgiften bort.

SPIS

Under 1967 övergår man från individuell gasmätning till centralmätning. Gasmätarna tas bort och gaskostnaden ingår i årsavgiften. Övergång till elektriska spisar sker i samband med den stora renoveringen med början 1987. Dåvarande Energiverket hade redan 1985 meddelat att de inte kommer att förse föreningen med 3-fas växelström. 1-fas spisar är lika effektiva

SOPOR

Anbud för sophämtning infordras i mars 1952. Hälsovårdsnämnden hade tidigare förbjudit förbränningen av sopor pga den osunda lukten. För stor del av maskinistens tid går åt till sophämtning och sopförbränning. Gatukontoret får uppdraget till en kostnad av 2 380 kr per år. Medlemmarna befrias från massor av sot på balkongerna. För att minska på hämtningstillfällen installeras sopkaruseller 1967. Sophämtarnas krav på god arbetsmiljö kräver att soporna från 26an och 28an tas ut på västra sidan om husen, varför rosenrabatterna försvinner och hämtningsramper beslutas 1988. Så små- ningom ökar kraven på god arbetsmiljö för sophämtarna. Sopkarusellerna börjar bli uttjänta, reservdelar saknas. Förslag om djupbehållare i marken godkänns inte och under 2011 stängs sopnedkasten och nuvarande sopskåp framför 23an, 26an och 28an installeras på föreningens mark. Föreningen har haft ett grovsoprum i 23an från 1989 till 1 juni 2007. Allt bråte kan därefter slängas i de inhyrda sopcontainrarna under föreningens städdagar två gånger om året. Städdag där medlemmarna skulle delta arrangerades första gången i oktober 1993.

Returpapperslådor utanför husen beslutas i april 1989. Hämtföretaget vill inte gå in i portarna.

TVÄTTSTUGOR

Dåtidens moderna tvättstugor fanns i 28an och 23an. Tvättmaskin med centrifug och stora blötläggningskar, rum för torkhästar, läggrum med utrymme för tvättkorgar och stenmangelrum ingick i utrustningen. Vattnet till maskinerna uppvärmdes med gas. Gaspoletter användes och 1943 var tvättstugeavgiften 6 kr per dag. Tvättmaskinerna byts ut 1959. I samband med renoveringen 87-89 önskar medlemmarna tvättstugor även i 26an och 30 och ingår då i renoveringen av tvättstugorna. Alla tvättstugor renoveras till dagens standard 2002.

CENTRALANTENN

I början av 1959 förs diskussion om centralantenn för television. Man avvaktar tills det blir billigare. Vid en extrastämma i oktober 1959, då 65 medlemmar var närvarande, beslutas om indragning i lägenheterna. Centralradioantennen läggs då ner. Centralantennen för TV kompletteras för TV2 i april 1969. 1971 har några skaffat TV med färg och antennen på taket måste flyttas. I juni 1988 beslutas om kabelTV trots lågt intresse bland medlemmarna. Svenska kabelTV lägger om ledningar för TV4 under 1992 och det medför en kostnad på 1 kr per månad och lägenhet. Bredband beslutas under 2000 och fibernätinstallation under 2008.

FASTIGHETSSKÖTSEL

Som ny förening hade man en anställd maskinist och en städerska för de allmänna utrymmena. I december 1967 hade många klagomål på städningen inkommit. Städerskan säger upp sig och föreningen börjar anlita en städfirma även för våningsplanen. Dessa hade dittills städats av medlemmarna i en viss turordning. 

Maskinisten hade en tjänstebostad i 23an på n.b fram till mars 1974. Lägenheten hyrdes sedan ut fram till renoveringen, då den i samband med rivning av pannrummet gjordes om till en lägenhet på 55 m2.

Ulf Meurling anställs som maskinist från 1 februari 1970. Han arbetar under stor uppskattning i föreningen fram till sin pensionering sista december 2002. Från 2003 köper föreningen in fastighetsskötsel 20 timmar i veckan under 2 ½ dagar. Från 1 februari 2009 är Ulf Meurling tillbaka med egen firma. Avtalet med honom är 4 timmars rondering i veckan och däröver betalar föreningen utförda tjänster mot inlämnad faktura.

FASTIGHETSFÖRVALTNING

Från början har HSB hand om den kamerala förvaltningen. Föreningen hade en styrelseledamot som arvoderad vicevärd med kontor i källaren i 26an. Fram till 1 januari 1942 betalades avgiften kontant till vicevärden, varefter avgiften betalades via postgiro fram till dagens plusgiro i september 2005.

Gemensam fastighetsförvaltartjänst med brf Karolinerna i Kristineberg, Fredhäll och Bäckahästen beslutas i mars 1978 med gemensam vicevärd. Det gäller fram till 1994 då gemensam vicevärd med Fredhäll avtalas. Under hösten 1995 beslutar styrelsen säga upp ekonomiförvaltningen hos HSB och den med brf Fredhäll gemensamma fastighetsförvaltningen. Vicevärdsfunktionen tas över från 1 nov. 1996. Hösten 1996 betalas den sista avgiften till HSB och därefter anlitas Sparbanken. Föreningskontoret iordningställs i 30 och Margareta Håland MGR Företagartjänst får uppdraget att ta hand om ekonomitjänsten. Vid slutet av 90talet upphör räntebidragen, vilket låg som en förutsättning för en totalrenovering. Föreningen övergår till kalenderår som räkenskapsår.

MILJÖ

I april 1944 anlägger Gatukontoret efter föreningens begäran gångvägen bakom 26an ner till Rå- lambsvägen. Skyddsräcket vid 26ans trottoar sätts upp så att inte några barn skall ramla ner. På fö- reningens ansökan under 90-talet anläggs stigen ner till Rålambsvägen från 28ans nuvarande berså. Uteplatserna har tidigare varit utrymme för sandlådor för de många barnen på 40-talet. Uteplatser och gångstigar runt husen förnyades efter reparationen. Baracker för utrymning under renoveringen var uppförda på sandplanen mellan 28an och 30. Bord och bänkar för uteplatserna har köpts in under åren. Bersåerna ligger på Stockholm Stads mark och att föreningen betalar hyra för ytorna till hyres-och arrendebyrån nämns 1989. Cykelställ utomhus placeras ut under 1990. Medlemmar har bildat trädgårdsgrupp i april 1992.

Affärer

I föreningens lokaler i 30 fanns tidigare en tobaksaffär, en frisörsalong och en färghandel. I våra grannfastigheter i 27an fanns en sybehörsaffär och en fruktaffär, i 29an låg Konsums speceri- kött- och mjölkaffär. Medlemmarna försöker protestera mot nedläggningen av den moderniserade Konsumaffären under våren 1978 men förgäves. I 26ans källare med ingång från gångvägen fanns en cykelverkstad, som skulle vara borta före 1950.

Takterrasser

Piskaltanen i 23an blir solterrass och under 2006 blir även 26ans piskaltan utrustad till solterrass.

Barn

När husen var nybyggda och under 40- och 50-tal var det vanligt med 1-2-3 barnsfamiljer i föreningens en- och tvårummare. Styrelsen fick ta del av barnmyllret. Medlem klagade på att barnen lekte utanför 23an. Vederbörande anmodades att sälja sin lägenhet och utflytta därest han inte tålde barnen. Barnen skall ha rätt att vara på lekplanen utanför. 

17 februari 1944 noteras att sekreteraren ringt upp överläraren vid Fredhälls folkskola med anhållan om att denne skulle se till att skolans elever begagnade sig av gator och trottoarer i stället för föreningens planteringar och Stockholm Stads parkområde vid sin promenad till och från skolan. Denne hade då uttalat sin oförmåga härtill, enär myndigheterna icke tillåta någon kroppslig bestraffning av eleverna, men sade å andra sidan att om parkvakten kunde taga med sig några syndabockar upp till honom så skulle han medelst andra medel som skolan förfogade över ta itu med saken. Under 1945 klagas det över barnens framfart i cykelstallen på sandplanerna. Barnvagnar och barncyklar står i portar och trappor. Barnen använder hissarna. Om inte barnen slutar upp att åka hiss kommer hissarna att avstängas. Barnen förbjuds att leka, sparka boll och slå med ishockeyklubbor i våra förstugor. Egendomen förstörs och föreningen har ej råd med reparationer menar man 1949.

RENOVERING

I protokoll från november 1982 noteras att statliga lån med låg garanterad ränta kan erhållas om man rustar hela byggnaden dvs stambyten, nya köksinredningar och andra installationer. I januari 1984 bestäms att utredning om storreparation skall tas upp på årsstämman och i juni 1984 beslutas om ombyggnad. Informationsmöten om förestående ombyggnad hålls i föreningslokalen under maj och juni 1985.

Evakueringsbodar sätts upp i december 1986. Fullständig service med post och telefon ingår under de cirka tre månader som det tar att reparera en stam. De äldre får förtur att bo i paviljongerna på sandplan medan övriga får bo i liknande paviljonger i Kristineberg. Barackerna på sandplan är borta i januari 1989 och hyran för dem betalas inte längre. Ombyggnaden startar den 1 mars 1987 med 30. Totalkostnad för ombyggnad beräknas till 55 miljoner kr. Sista hus att renoveras var 23an och efterbesiktningen gjordes där 17 augusti 1989.

Vatten- och avloppsstammar byts och nya elledningar drages. Elcentral med automatsäkring installeras i lägenheterna. Nya fasader som isoleras och treglasfönster installeras. Nya portar uppförs. Kök och badrum totalrenoveras. Bastun i 28an och tvättstugor i 26an och 30 tillkommer. Stenmangeln i 23an tas bort men den i 28an bevaras och används fortfarande. Pannorna i 23an rivs för fjärrvärmeinstallationen och skorstenarna rivs. I april 1989 dras en ny kulvert mellan husen, som tar 2 dagar och en natt. Inget varmvatten under tiden. Av maskinistbostaden och pannrummet gjörs två lägenheter. Sopsäcksuttagning genom västra sidan i 26an och 28an byggs och ramper upp till trottoaren anläggs. Kodlås i portarna och varje lägenhet får en cylinder för det nya bokningssystemet till tvättstugan. Grovsoprummet tillkommer i 23an. Föreningslokalen upprustas och invigs med fest i december 1989.

I augusti 1998 blir gästlägenheten klar och verksamheten administreras av en medlem. Husen taxeras som nybyggda efter renoveringen. I dag taxeras byggnaderna till 80 miljoner kr och lokalerna till ca 1,5 miljon kr.

AVSLUTNING

Bäckahästen har varit med om en historisk bostadsförändring under sina 75 år. I spegling mot dagens bostadsstandard kan det vara lite kuriosa att nämna lite om den situation i samhället som föranledde att husen byggdes 1937.

BAKGRUND

Ur HSB, 30 år, Stockholm 1954, HSBs bidrag till bostadsstandardens utveckling.

Borgarrådet Harry Sandberg skrev 1924 :”Jag skulle vilja ha badrum, eller åtminstone duschrum med varmvatten, till alla smålägenheter, ty det synes mig som en sak av största vikt att folk ges tillfälle att tillgodose hygieniska krav. Men det här måste man sortera under drömmerier omöjliga att förverkliga.”

När HSBs verksamhet började 1924 gällde de att bygga smålägenheter till låginkomsttagare. Organisationen kom med kravet att utrusta lägenheterna med överdådig lyx som badrum eller åtminstone dusch med varmvatten. Bostadsbyggande v ar beroende a v kommunala och statliga myndigheters stöd i form av lån och det var där som striden fick utkämpas. Man försökte övertyga myndigheterna om att det var nödvändigt att göra belåningsobjekt attraktivt under den tid som det utgör säkerhet för lånet. Ett bostadshus som byggs utan moderna bekvämligheter kommer att överges av sina hyresgäster.

Kylskåp

HSB gjorde försök med centralkylanläggningar. Den första byggde på principen att utnyttja det kalla ledningsvattnet till att kyla ned ett kylmedium som cirkulerar genom husets kylskåp på samma sätt som varmvatten genom radiatorerna. Man använde även billig krossis för nedkylning av cirkulationsvattnet. Med hjälp av detta kylsystem kunde man hålla en konstant låg temperatur i kylskåpen men någon möjlighet till istärningar fanns ej.

Senare övergick man till en central kylanläggning med kompressor i källaren som alstrar den för enskilda kylskåpen erforderliga kylan, vilken genom ett ledningssystem fördelas till de olika kylskåpen.

Sopnedkast

Ett problem av stor hygienisk betydelse fann sin lösning vid tjugutalets slut. ”Att i kvällningen smyga sig ner med sohinken är nog en ganska vanlig sysselsättning för mången äkta man. Hädanefter skall han slippa detta. Soporna kommer att kunna nedkastas i ett särskilt avloppsrör i varje förstuga och inga soptunnor kommer längre att behöva vanpryda gårdarna”, hette det i beskrivningen av 1929 års nybyggen i Stockholm. Sopnedkastet är en uppfinning av arkitekt Sven Wallander.

Från Wikipedia : Sven Wallander 1890 – 1968. Bäckahästens arkitekt.

Wallander lade 1915 fram förslag till stadsplan för bebyggelsen längs Kungsgatan som sedan i grunddrag följdes. Han föreslog att Kungstornen skulle byggas som de första skyskraporna i Europa. Han ritade det norra Kungstornet. Intitiativtagare till HSB 1924. Han var mannen bakom sopnedkastet och banbrytare av modern bostadsstandard: de första sopnedkasten, badrum i varje lägenhet rinnande varmt och kallt vatten och gemensamma tvättstugor med moderna maskiner.

Sammanställt av Turid Heffler 2012